Första shabat i den nya lyan

Nu har jag firat min första shabat i den nya lägenheten. Förra helgen var jag ju bortrest. Jag gick till synagogan igår på kvällsgudstjänsten, men i morse var jag alldeles för trött för att orka gå dit. Jag har gått upp tidigt hela veckan och haft fullt upp med det sista inlämningsarbetet för den här terminen. På måndag är terminen äntligen slut. Det har varit en lugn shabat, och jag har läst i Torah här hemma istället för i synagogan, samt läst i en annan judisk bok. Jag studerar om något inom judendomen varje shabat, och andra dagar också om jag hinner. Det finns hur mycket som helst att läsa, fast mest på engelska. De få intessanta böcker som finns på svenska har jag för länge sedan avverkat. Hade jag varit bättre på hebreiska hade jag haft ett ännu större utbud att tillgå, men så är tyvärr inte fallet. Jag kanske borde försöka lära mig mer hebreiska. Hur som helst är det något jag värderar högt inom judendomen att det finns hur mycket som helst att studera. Det finns alltid något nytt att lära sig.

Det var hur mysigt som helst att läsa kiddush i vårt nya hem, trots att det fortfarande var stökigt runt omkring oss. Jag hade lagat mat i tre timmar kvällen innan för att det skulle bli extra festligt, och min man bidrog också med en rätt som jag själv inte kan laga. Sedan idag gav jag mig ut för att utforska omgivningarna där vi bor. Det har jag inte hunnit förrän nu. Jag letade efter en skog, eftersom jag tycker om att gå i skogar, men det tycks inte finnas någon i närheten. Shabat känns väldigt lång nu när det börjar bli sommar, det var inte dags för havdalah förrän 23.03 idag här i Stockholm. Det blev däremot inte lika mysigt som kiddush, för brandvarnaren gick igång när jag skulle släcka ljuset. Konstigt faktiskt, för den gick igång precis innan jag hade släckt, när jag vände ljuset upp och ned. Det såg inte ut att komma så mycket rök. Jag släckte det i vin, som man ska. Detta hände aldrig i vår förra lägenhet, men den var större och brandvarnaren satt längre ifrån köket. Jag fick nästan panik och rusade upp för jag visste inte ens var brandvarnaren sitter i den här lägenheten. Men jag hittade den snart förstås, i hallen. Jag hoppade upp på en stol och slet ned den från taket och tog loss batteriet så fort jag kunde. Det känns ju inte så kul att skrämma grannarna, de kan ju faktiskt tro att det verkligen brinner. Nu vet jag inte hur vi ska göra, så här får det ju inte bli varje gång vi gör havdalah. Vi kanske får plocka ned brandvarnaren innan. Vi måste ju ha kvar den i alla fall, man vet ju aldrig om det börjar brinna på riktigt någon gång.

(Obs. Det är inte vår lägenhet på bilden!)