lördag 1 november 2008

Shabat och vinter

Den här veckan har skolorna haft höstlov så vi har inte haft någon VFU. Synd att de inte hade höstlov när det var Sukkot. Vi hade inte heller några föreläsningar eller något på universitetet, förutom ett seminarium på måndagen. Resten av veckan var läsdagar, så jag har mest varit hemma och pluggat. Förutom i tisdags då jag åkte ned till stan för att shoppa kläder och skor inför vintern. Jag väntade med att ha på mig de nya kläderna och skorna tills det blev shabat, på så sätt gjorde jag denna shabat mer speciell. När man har på sig nya kläder för första gången är ett bra tillfälle att säga Shehechejanu -bönen för speciellt glädjande tillfällen. Jag passade förstås på att säga den. Jag har skrivit mer om den bönen i inlägget "Hemma igen" så jag beskriver inte den närmare här. Det var verkligen i sista stund som jag fick inhandlat vinterkläder och skor, idag slog ju kylan till på riktigt. Någon snö fick vi dock inte, trots att det hade förutspåtts.

På torsdagen när jag ändå var hemma passade jag på att storstäda inför shabat. Det behövdes verkligen, för det har varit svårt att hinna med att städa ordentligt när det har varit VFU. Min man fick åka ned till stan så länge och köpa en kyckling i kosherian som vi skulle ha på shabat. Jag hann inte det för jag var tvungen att plugga också. Sedan på kvällen bakade jag challa och lagade maten för shabat.

På shabat är det en mitsva att äta tre måltider, helst alla med lagad mat. För att det ska räknas som en måltid måste det ingå bröd. Ibland tycker jag verkligen att det är svårt att uppfylla denna mitsva, speciellt under vinterhalvåret när det mörknar så tidigt och shabat därmed slutar tidigt. Första måltiden äter man på fredagskvällen, så den är inga problem. Då är man oftast hungrig. Andra måltiden, som ska vara en lättare måltid, äter man efter gudstjänsten på lördag förmiddag. Jag brukar räkna kiddushen som den andra måltiden. Efter morgongudstjänsten brukar jag alltid åka hem och sova några timmar, eftersom jag alltid lyckas lägga mig sent på fredagkvällen och blir trött dagen därpå när jag går upp vid sjutiden för att gå till synagogan. Likadant gjorde jag idag. När jag vaknade igen fick jag se att det redan var mörkt och shabat därmed slut. Tiden för havdalah idag var 16.44 och jag vaknade en halvtimme senare. Så jag fick göra havdalah direkt och så var shabat slut. Någon seudat shlishit (tredje måltid) blev det alltså inte. För att kunna hinna äta den måltiden innan shabat slutar får man antingen skippa eftermiddagsluren eller ställa klockan på ringning någon timma innan shabat slutar. Men det är inte ens säkert att man är hungrig då. Detta är aldrig något problem på sommaren när det blir mörkt sent på kvällen. Nu får vi äta kycklingen på jom rishon (veckans första dag) istället.

Det har i alla fall varit en bra shabat. Jag var i synagogan både på fredags- och lördagsgudstjänsten. Det var inte så mycket folk denna gång, vilket var bra på ett sätt för jag blev tillfrågad om jag ville ta den fjärde aliyan. Det är alltid kul att få en aliya. Det är också lärorikt att stå bredvid och se på när någon annan läser ur Torah, att höra hur orden uttalas och lära känna bokstäverna. Bokstäverna är inte skrivna i exakt samma stil som i tryckt text nämligen, utan mer sirliga och dekorerade med små kronor. Hela Torah är handskriven av en Sofer, Torahskrivare. En dag kanske det är jag som ska läsa ur Torah så då är det bra att vara bekant med den stilen.

Nu får ni ha en god vecka allihop, shavua tov!

3 kommentarer:

ronika. sa...

Hej, intressant blogg du har. Som Judinna upplever jag inte samma problem som du men det kanske har med ålderna att göra. Jag är 17 år nu och har för två år sen insett att jag verkligen var judinna. (eftersom min mamma inte gifte sig med en jude så har vi i våran familj aldrig riktigt brytt oss om traditionerna eller någon annan religion heller). Jag försöker att följa de kousher som tillämpas men det är svårt när jag inte har stöd hemmifrån, men jag tänker inte sluta för det. Jag är stolt över min bakgrund. Däremot har jag aldrig vågat ta mig till en snynagoga eftersom jag är rädd för att jag inte räknas som "äkta" eftersom min mamma bröt mot äktenskaps reglerna.

Anonym sa...

Hej!
Jag är väldigt intresserad av judendomen, jag tänkte kolla om vi kanske kunde maila ang. religionen? Du verkar ju veta en hel del (iom att du är judinna). Jag skulle vara jätteintresserad av att prata med dig. :)
/anniz
min mail:
godmusthateme__@hotmail.com

Chaya Miriam sa...

Ronika: Vad kul att du gillar bloggen. Jag tycker inte att du ska vara rädd för att gå till en synagoga bara för att din mamma inte gifte sig med en jude. Det gör inte dig mindre "äkta" på något sätt, är man född av en judisk mor är man judinna till 100 %, varken mer eller mindre. Likaväl som att om ens mamma inte är judinna så är man själv 0 % judisk, även om ens pappa var jude. Ingen kommer att bry sig om att din pappa inte var jude. Det finns ingen sådan äktenskapslag som säger att man som judinna måste gifta sig med en jude, även om det är norm och tradition att man gör det.

Jag tycker alltså att du inte ska tveka att gå till en synagoga, där kan du få mycket stöd och hjälp att leva judiskt och fortsätta utforska ditt judiska arv. Om din mamma inte är så religiös är det viktigt att du får träffa andra judar att be tillsammans med och diskutera religionen med. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att leva ett judiskt liv ensam.

Anniz: Visst kan vi maila och diskutera om judendomen, det är alltid lika intressant. Jag skickar iväg ett mail till dig så att du får min mailadress.

Shavua Tov!