Limmud

I helgen har det varit Limmud här i Stockholm. Det är en stor konferens om judiskt lärande och i år var det första gången som vi hade Limmud här i Stockholm. Alla som anser att de har en judisk identitet kunde delta och syftet med Limmud är enligt arrangörerna att fler judar ska få upp ögonen för vidden och djupet i judisk tradition och kultur, och se till att det finns ett spännande och vitalt judiskt liv i Stockholm. Limmud kommer från början från England där den första konferensen hölls 1980. Numera finns Limmud lite här och var i världen.

Under lördagen och söndagen fanns det hela 56 olika föreläsningar som man kunde gå på. Föreläsningarna var indelade i olika teman; politik, textstudier, praktisk judendom, familj, estetiskt och andra ämnen. De som föreläste, förutom de som är bosatta i Sverige, hade bjudits in från flera olika länder, bland annat från USA och Israel. Alla föreläsningarna hölls på judiska centret. Man kunde förstås inte gå på alla de föreläsningarna, det hade ju inte varit praktiskt möjligt eftersom två dygn bara har 48 timmar. Cirka fem-sex föreläsningar pågick samtidigt, så man fick välja den föreläsning som man tyckte var intressantast. Det var inte det lättaste för jag tyckte att så gott som alla verkade vara mycket intressanta. På lördagen valde jag föreläsningen "Är vi judar kvar i stan om 50 år" under den första timman. Andra timman gick jag på "Så judiska är Sveriges judar", tredje timman på "How can I be gay and jewish" och fjärde timman på "The case of the embarrassed challa". Man kunde gå på fyra föreläsningar totalt på lördagen. Alla de fyra som jag var på var jättebra och intressanta. Jag hade velat gå på fler men tyvärr kan man ju inte befinna sig på flera ställen samtidigt. Nästa dag, söndagen, kunde jag inte vara med för jag var tvungen att stanna hemma och plugga. Urtrist, men sådant är det. Jag håller på att skriva en lång uppsats nämligen som ska lämnas in på fredag. Så för mig blev det inte en hel helg av judiskt lärande, halva fick gå åt till annat lärande.