torsdag 22 juli 2010

Behövs ett nytt tempel?

I måndags på kvällen inföll Tisha beAv. Det är en 25 timmar lång fastedag som vi håller för att minnas förstörelsen av första och andra templet, hur G-d befallde det judiska folket att vandra 40 år i öknen innan de fick komma in i landet Kanaan (numera kallat Israel) och andra tragiska händelser som alla sägs ha ägt rum just på Tisha beAv. Jag har skrivit om denna dag tidigare så jag beskriver den inte närmare här.

Varje Tisha beAv påminns jag om att vi en gång hade ett tempel som blev förstört och inte blev återuppbyggt på nytt. Sedan det andra templet förstördes år 70 evt har vi varit utan tempel och förvisade från hemlandet Israel fram till 1948. Men trots att vi har fått tillbaka vårt hemland har templet inte återuppbyggts. Under den långa tid som har gått sedan andra templets förstörelse har berget där tempelt stod använts för andra saker. Idag står en berömd moské på tempelberget och den kan man förstås inte bara riva hur som helst.

Även om tempelberget hade stått tomt idag är det dock inte säkert att något nytt tempel skulle börja byggas. För frågan är om vi egentligen behöver något tempel nu. När det första templet fanns var det den enda platsen där folket samlades för att be tillsammans. Det fanns inga synagogor då, de började utvecklas först efter att första templet förlorats. Man tillbad G-d främst genom att offra olika saker till honom, som djur, mjöl, olja och annat ätbart. Kohanim, prästerna, var de som tjänade i templet och de utförde uppgifter varav flera var förbjudna för resten av folket att utföra. De som föddes i stammen Levi och tillhörde kohanim var förpliktigade att arbeta i templet och ingen från någon annan stam fick göra det.

Den gudstjänst, om den nu kan kallas gudstjänst, som firades i templet var väldigt olik de gudstjänster som vi har i våra synagogor idag. Vi offrar inte djur längre, kohanim har inte några som helst religiösa förpliktelser eller någon särställning och alla judar kan delta i gudstjänsten på lika villkor. Nu har vi också mer fokus på bön muntligen direkt från människan till G-d medan den viktigaste formen för tillbedjan i templet var offrandet. Så om vi fick möjlighet att bygga upp templet igen, hur skulle det då användas? Ska det användas på samma sätt som förr, eller bli en modern version av det gamla templet? Jag tror att de flesta vill behålla de gudstjänster som vi har nu, och inte återinföra djuroffren. Jag skulle då verkligen inte vilja offra djur i varje fall, för det finns ingen anledning till det. Jag köper mitt kött i kosherian. På templets tid däremot var offerritualen ofta det enda tillfället då man åt kött.

Dessutom, vad skulle G-d ha för nytta av att vi offrade djur och annat till honom? I Jesaja vers 1:11 står: "Vad ska jag med era många slaktoffer? säger Herren. Jag är mätt på brännoffer av vädurar och på gödkalvars fett, och till blod av tjurar och lamm och bockar har jag inget behag." Antagligen har G-d inte heller behov av ett tempel utan offer. Han finns överallt och behöver ingen särskild byggnad där han kan lyssna på folks böner. Det är snarare vi människor som vill ha en särskild plats att samlas på, gärna fint utsmyckad för att hjälpa oss att komma i rätt stämmning. Detta är hjälpmedel för människan men G-d klarar sig säkert lika bra utan dem. Om vi samlades ute på ett fält och bad med kavanah (hängivenhet) där så skulle det säkert vara lika mycket värt för Den högste som en gudstjänst i synagogan. Kanske lika mycket värt som en gudstjänst i ett tempel.

10 kommentarer:

David sa...

"kohanim har inte några som helst religiösa förpliktelser eller någon särställning"

Jo, under Torah-läsningen får kohanim aliyah först. Och vi har ju Birkat Kohanim varje lördag. För att nämna några saker som har med g-dstjänsten att göra. Men detta kanske är bortrationaliserat i Stora synagogan?

Chaya Miriam sa...

Nej det är inte alls bortrationaliserat på något sätt i Stora synagogan, varför skulle det vara det? Jag kanske var lite otydlig dock, för jag syftade till de religiösa förpliktelser och särställningen som kohanim hade i templet, som hade med templet att göra och inte finns kvar idag. Jag tänkte inte på att de får aliya först. Andra judar kan ju också få aliya, inte bara kohanim och leviim, så det är ingen uppgift bara de har som ingen annan får utföra. Om ingen kohen är närvarande vid gudstjänsten får ju någon annan läsa den aliyan. Men visst, det är en viss särställning att en kohen har rätt till den första aliyan om han/hon närvarar vid gudstjänsten.

Med förpliktelser menade jag faktiskt sådant som kohanim hade skyldighet att göra, och så är det inte idag. Det är frivilligt om någon kohen vill få en aliya, inte en förpliktelse som de MÅSTE utföra. Eller så kanske det inte är i den synagoga du brukar gå till?

Simon sa...

Om Messias en dag kommer och leder återuppbyggandet av templet, då måste det väl rimligen finnas en mening med det, även om vi kanske inte förstår den nu?

Synagogor fanns före andra templets förstörelse, det var något som började utvecklas under den babyloniska fångenskapen, och vid tiden för andra templets förstörelse var det ganska väletablerat (liksom toraläsningen och andra element av den rabbinska judendomen som vi idag tar för självklara). Hade det inte varit så hade förmodligen judendomen inte kunnat ta språnget ut i det okända tempellösa tillståndet.

Och det finns väl ingen direkt motsättning mellan synagogor och tempelkulten. Självklart kommer vi inte att gå tillbaka till det tillstånd vi var i innan templets förstörelse, utan i det tredje templets tid kommer vi dra nytta av de erfarenheter vi har gjort under tiden.

Men det kanske är så att det inte är judarna som behöver templet (eller skulle klara sig ganska bra ändå, eller vad man ska säga). "כִּי בֵיתִי, בֵּית-תְּפִלָּה יִקָּרֵא לְכָל-הָעַמִּים" -- Tredje templet kanske ska byggas för alla människors skull, snarare än vår.

@David: Din jargong är ganska tröttsam. Väx upp.

Chaya Miriam sa...

Simon: Någon mening finns det säkert med ett nytt tempel, det tror jag också. Även om det inte verkar behövas nu så har det antagligen ett viktigt syfte när Messias kommer men som vi inte kan förstå nu.

Jag menade inte att det finns en motsättning mellan synagogor och templet, bara för att vi har synagogor betyder ju inte det att vi inte kan ha ett tempel också. Jag ville visa på hur stor skillnaden är mellan de gamla templen och dagens gudstjänster i synagogan. Ett nytt templel skulle knappast bli precis som de gamla och skulle nog inte stå i motsättning till de gudstjänser vi är vara vid. Men det finns också vissa små grupper som vill ha tillbaka de gamla tempelritualerna och vill ha ett tempel exakt likadant som det gamla. Så det är väl inte självklart att alla vill dra nytta av nya erfarenheter i det tredje templet.

Dessutom finns det de som inte vill ha något nytt tempel överhuvudtaget, så det finns en mängd olika svar att få på frågan om ett nytt tempel behövs. Att Messias ska leda återuppbyggnaden av templet spelar kanske heller ingen roll för de som inte ens tror att Messias är en person som ska komma, utan endast tror på en kommande messiansk tid.

Det stämmer förstås att synagogor började utvecklas efter det första templets förstörelse och inte efter det andra. Bra att du påpekar det för jag vill såklart att alla fakta ska stämma. Jag ska ändra den meningen.

Du skriver alltid intressanta kommentarer som får en att tänka efter, hoppas du fortsätter med det.

Shavua tov

David sa...

Simon, jag går normalt inte i Stora synagogan. Männen förlorade sin särställning där i och med att egalitära g-dstjänster infördes. Då kanske kohanim gjorde det också? Jag visste inte, därför frågade jag. Ledsen om du blev stött av detta.

Chaya Miriam, nej, självklart MÅSTE inte kohanim gå till synagogan och utföra vissa saker. Fast de har en särställning där, t.ex. av skälen vi diskuterade ovan.

Göran och Helle sa...

Hej!
Eller så är det så att det inte behövs en ny plats att slakta syndoffer, då offerlammet redan är offrat. Tänk om det är så här:
"Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synder. Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder. När Kristus träder in i världen säger han därför:

Offer och gåvor begärde du inte,
men en kropp har du berett åt mig.*
Brännoffer och syndoffer gladde dig inte.
Då sade jag: Se, jag har kommit, Gud, för att göra din vilja.
I bokrullen är det skrivet om mig.

Först säger han: "Offer och gåvor, brännoffer och syndoffer begärde du inte och gladde dig inte", fast de bärs fram enligt lagen. Sedan säger han: "Se, jag har kommit för att göra din vilja." Så upphäver han det första för att fastställa det andra. Och i kraft av denna vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.

Alla andra präster står dag efter dag och förrättar sin tjänst och bär gång på gång fram samma offer, som aldrig kan ta bort synderna. Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har satt sig på Guds högra sida och väntar nu på att hans fiender skall läggas som en fotpall under hans fötter. Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga. Om detta vittnar också den helige Ande för oss. Först säger han:

Detta är det förbund som jag skall sluta med dem
efter denna tid säger Herren.

Och sedan:

Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen,och deras synder och överträdelser skall jag aldrig mer komma ihåg.

Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer." (Hebr 10:1-18).

Med kärlek!
helle

Anders Branderud sa...

Göran och Helle,Jag ser på ett meddelande att ni är kristna..

Visste ni följande?:
Den historiska människan hette Ribi Yehoshua . Han föddes i Betlehem av Miriam och Yoseiph (försvenskat till Josef) 7 år f.v.t. Han blev dödad av romarna 30 år v.t. Han växte upp i Nasaret. Han undervisade i Israel, inklusive i fariséeiska ”synagogor”.
Hans ursprungliga undervisning var i enlighet med Torah och den förvrängdes sedan av hellenister. Den förvrängda undervisningen finns nu att läsa i ”Matteusevangeliet”. Ribi Yehoshuas (aram. Yeshua) efterföljare hette Netzarim. Deras undervisning finns att läsa på hemsidan www.netzarim.co.il
Ribi Yehoshua var Mashiakh [ben-Yoseiph] (Messias). Hans namn ändrades sedan av hellenister till J*sus. Kristendomen är influerad av hellenism. Den grekiska motsvarigheten till svenskans ”J*sus” är inte endast en grekisk translitteration, utan det är en synkretisering av en translitteration av namnet Yehoshua, kombinerat med suffixet från den grekiska g*den Z*us. Detta finner du bevisat på www.netzarim.co.il ( ”History Museum”; ”I*sous name” (toppmenyn) ).

Fariseerna var den enda judiska grupp som hade Ribis, och Ribi Yehoshua kallades Ribi (en titel för en prominent judisk ledare som användes under det första århundradet). Att Ribi Yehoshua kallades för en Ribi implicerar att han hade rabbinsk ordination av Raban Jamlieil [en prominent judisk ledare] och beit-din ha-Jadol (högsta instansen av judiska domstolen). Detta implicerar i sin tur att han inte undervisade någonting som stred emot Torahn (”Moseböckerna”), i vilket fall de skulle ha tagit bort hans ordination.

”Evangelierna” innehåller ord som Ribi Yehoshua omöjligen kan ha sagt. [Bevis: se not 1]. Faktumet att hans efterföljare Netzarim var i god ställning under hela deras livstid [2]. Detta implicerar att Netzarim inte accepterade ”NT”, precis som resten av alla Torah-observanta judar under alla tider.
”NT” påstår att J*sus kropp var ett offer. Men det är bevisat i ovanstående bloggpost att J*sus undervisade i strid mot Torah, vilket gör att han inte kan vara ett legitimt offer. De logiska implikationera av ovanstånde text inkl. länkar implicerar även att J*sus inte var en historisk person, utan en förfalskad bild utav den historiska Torah-observanta juden Ribi Yehoshua.

De kristna är inte profeterade i den judiska Bibeln till att sluta ett nytt förbund med Skaparen [3].
1. http://hebreiskarotter.wordpress.com/2010/07/31/ribi-yehoshua-aram-yeshua-messias-undervisade-att-man-maste-gora-sitt-basta-att-halla-lagen/
2. http://hebreiskarotter.wordpress.com/2010/07/31/kristendomens-historia
3. http://bloganders.blogspot.com/2008/08/det-nya-frbundet-i-yirmeyhu-jeremia-r.html

Med hopp om att ni inser sanningen om att Ribi Yehoshua – Messias undervisning var helt i enlighet med den judiska Bibeln; och för att följa honom så måste ni göra ert yttersta att praktisera direktiven i ”Moseböckerna” icke-selektivt.. Detta är väldigt meningsfullt och jag rekommenderar det varmt!

Vänliga hälsningar,
Anders

Anders Branderud sa...

[Siffrorna svarar till noter i slutet av inlägget.]

Jag vill kommentera om det ”tredje templet” med några citat:

Beit-Ya’aqov är ett hushåll av nephashot [1]; Beit-Yisraeil är ett hushåll av nephashot. På liknande sätt, har-beit-ha-Sheim – det “tredje templet” är ingen fysisk boning – en omöjlighet för den icke-fysiska Överalltnärvarande Skaparen. – utan snarare,ett hushåll av nephashot i vilka ha-Sheim [3] bor i hjärtana av varenda nephesh [2] som gör sitt yttersta att hålla direktiven i Torah, de dyrbara stenarna – nephashot, alla ”utskurna utan händer” – som utgör beit-har-ha-Sheim.[4] (..)
Shekinah är en manifestation av den Överallt Närvarande; som, de judiska lärde är överens, är manifestationen (för dem som har ögon att se) i var och varje person som gör hans eller hennes yttersta att hålla Torah – således uteslutande någon tillämpning av ett hus i vilket Shekinah kunde bo i. Hjärtat av var och varje nephesh som gör hans eller henens bästa i att hålla direktiven i Torah är en av dessa ädelstenar, en dyrbar sten, av Beit-Elohei Ya’aqov, Har-Beit-ha-Sheim. Såsom vilken som helst andlig person kunde förvänta sig, så är det ultimata bayit, beskrivet i Yekhezeqeil att vara för evigt – vilket endast kan bli andligt, inte fysiskt.
Enligt Skrifterna, så kommer återuppdykandet av staten Israel i världen att ledsaga in ”ändtiderna”, eller den ”Messianska eran”, vilket implicerar att Beit-ha-Sheim är nästintill fullständigt, inte att det håller på att börja! Judar som tror att det ”tredje templet” måste börja byggas är andligt blinda till at se dess långvariga konstruktion i deras mitt av bonayikh [5] av Benei-Yisraeil. Dessa som inte gör sitt yttersta att hålla Torah i enlighet med logisk Halakhah – oavsett om det är kristna, muslimer eller icke-Torah-observanta ”judar” – blir ”lämnade bakom”.

(Läs hela artikeln på denna länk: http://bloganders.blogspot.com/2010/07/beit-ha-miqdash-yekhezqeil-third-temple.html)

Noter:
1.psyken/själsliv
2.psyke/sjäsliv
3.Ordagrant ”Namnet”. Används bl.a. för att inte använda Skaparens namn i sekulära/profana sammanhang (vilket är förbjudet i Torah [baserat på wa-Yi•qәr•â′ (”3 Mosebok”) 22.31-32]).
4.ha-Sheims hus på berget
5.Verb relaterat till byggare

Simon sa...

@Miriam:

Min utgångspunkt är ändå att om man ska diskutera det tredje templet inom ramen för judendomen så är det lite fringe att säga att det inte behövs, inte kommer byggas, eller att Messias inte kommer.

Även om man återvänder till "de gamla" tempelritualerna (hur nu det skulle gå till, det finns en del luckor i våra kunskaper om det) så kommer ju ändå inte templets roll vara det samma, eftersom judendomen och samhället ser så annorlunda ut. Det är liksom omöjligt att tänka på något nu utan att göra det från de erfarenheter vi har nu.

Chaya Miriam sa...

Simon: Meningen med min frågeställning var såklart att diskutera templet inom ramen för judendomen, inte vad andra religoner anser om templet. Det må vara lite fringe att ifrågasätta om ett tjedje tempel behövs, eller säga att det antagligen inte kommer att byggas, eller till och med att Messias inte kommer. Men detta är ändå vanliga föreställningar inom främst reformjudendomen. Som med allt annat finns det inte bara en åsikt eller synsätt.

Men jag håller med om att det vore omöjligt att återskapa det gamla templet utan att påverkas av dagens samhälle och våra erfarenheter, det är nog inte meningen heller. När tiden är inne för templets återuppbyggnad får vi säkert veta vilken roll det kommer att spela. Tills dess kan man bara fortsätta fundera på syftet med det och varför vi behöver det, men svaret lär nog dröja.