Vi förstör vår jord

I helgen var jag och såg den nya filmen Avatar på bio. Den utspelar sig i en tid när människan har förstört jorden och förbrukat alla dess resurser, och istället letar de efter nya energikällor ute i rymden. Människorna hittar en grön oförstörd planet, Pandora, som visar sig inneha stora mängder av en helt ny enegikälla som går att sälja på jorden för flera miljoner dollar per kilo. Problemet är bara att den största fyndigheten ligger precis under en by där planetens urinvånare Navi-folket bor. De är ett folk som lever i harmoni med naturen och värnar om varje djur och träd. När människorna vill skövla deras by och skog för att komma åt energikällan vägrar de förstås att flytta.

De senaste åren har det gjorts mängder av filmer med samma tema: jorden hotas av undergång på grund av människans miljöförstöring. Ta till exempel Waterworld, Day after tomorrow och 2012. Att det görs så många katastroffilmer tror jag beror på att det pratas så mycket om miljöförstöringen och hotet mot vårt klimat just nu. Det har blivit mer omdiskuterat nu än det var för några år sedan och det märks även på filmbranschen. Katastroffilmerna verkar intressera många, kanske för att de skildrar en framtid som många är oroliga för att den skulle kunna bli verklighet. Den kanske inte blir så som i filmens värld, men jorden håller på att sakta förstöras och en katastrof skulle kunna inträffa längre fram. Det är något som berör alla. Jag läste att många människor har känt sig deprimerade efter att de har sett Avatar, eftersom filmen skildrar en så perfekt oförstörd värld, medan vi själva bara förstör vår jord mer och mer. Filmen är animerad och visar otroligt vackra miljöer, växter och djur. Den är dessutom 2 timmar och 40 minuter lång vilket gör att man lever sig in i den. När man sedan går ut från biografen och ser vår egen värld med bilar, avgaser och betong önskar man nästan att man kunde ha stannat kvar på planeten Pandora.

Men istället för att drömma sig bort till fantasivärldar är det dags att vi tar vårt ansvar för jorden som vi bor på. Som det står i Talmud: "The holy blessed one took the first human and, passing before all the trees of the garden of Eden, said, 'see My works, how fine and exellent they are! All that I created, I created for you. Consider that, and do not corrupt or desolate My world; for if you corrupt it, there will be no one to set it right after you." (kohelet rabbah 1, ON 7:13)

Om vi förstör jorden finns det ingen annan som kan reparera den åt oss. När G-d skapade jorden gav han oss människor ansvaret att ta hand om den och alla djur, men istället håller vi på att förstöra den och utrotar vissa djurarter. G-d anförtrodde världen till oss men det är inte vi som har skapat den och vi äger den inte. Vi får inte göra precis vad vi vill med jorden.

Mitsvan om att bevara och ta hand om jorden heter Bal tashchit - förstör inte. Man kan hålla denna mitsva genom att inte slösa på saker, till exempel inte slänga mat, återvinna, spara på vatten och el och leva så miljövänligt som möjligt. Men även om jag och ett fåtal andra sopsorterar och åker med kollektivtrafiken istället för bil, så upphör inte miljöförstöringen. När så få personer försöker ta hand om miljön men den stora massan fortsätter att förorena luften och förstöra naturen, gör ens ansträngningar då egentligen någon skillnad? Det blir bara som en droppe i havet tyvärr när de flesta inte lever miljövänligt. Det är politikerna och beslutsfattarna som måste anstränga sig mer för att rädda vår jord. Det är ju bara de som har makten att lagstifta och åstadkomma några större förändringar. Efter klimatkonferensen i Köpenhamn som inte direkt infriade några större förhoppningar tappar jag dock alltmer tron på makthavarnas vilja att förändra. När ska de inse hur viktigt det är att sätta stopp för missbrukandet av vår jord? Snart kan det vara för sent och då är det våra barnbarnsbarn som får ta konsekvenserna. För ingen annan kommer att göra det åt oss...