lördag 9 januari 2010

Kosherlagarna - inte alltid så strikta?

De judiska matreglerna reglerar vad en jude får och inte får äta och kan upplevas som ganska stränga och begränsande av utomstående. En jude som håller kosherreglerna får inte äta vilka djur som helst, inte blanda kött och mjölk och inte förtära blod. Däggdjuren måste ha kluvna klövar och vara idislare för att vara kosher, så grisen är inte kosher eftersom den inte idislar. Kaninen är inte heller kosher trots att den idislar, eftersom den saknar klövar. Fiskar måste ha fenor och fjäll för att vara kosher så då går bland annat ål och skaldjur bort. Vilka fåglar som helst får man inte heller äta, generellt får man bara äta tamfåglar och inga rovfåglar. Så det finns en hel del som vi inte får äta, kort sagt. Håller man strikt kosher måste man även ha två uppsättningar köksredskap, en för kött och en för mjölkmat. Minsta spår av mjölk som kan finnas på en tallrik får inte komma i en köttmåltid, för då blandas kött och mjölk. Även om sådana spår inte går att se med blotta ögat. Därför bör man inte heller äta på tallrikar som har använts för treif (icke-kosher) mat när man äter ute även om man äter vegetarisk mat, eftersom den vid värme absorberar spår av treif mat från tallriken och därmed blir treif. Likadant om maten är tillagad i treif kokkärl.

Då är det ganska förvånande läsa att det finns en mängd överseenden och förmildranden i Talmud vad gäller att hålla kosher som är accepterade som lag. Ett exempel på det är sannolikhetsprincipen. Enligt den behöver man inte undersöka hela djuret innan det ska slaktas för att se om det har några defekter som skulle göra det treif (förutom lungorna som alltid undersöks eftersom det är vanligt med defekter på dem). Man antar helt enkelt att djuret inte har någon annan defekt som skulle göra det treif därför att de flesta djur inte har några sådana skador. Sannolikheten för det är alltså mycket låg.

I Talmud (Chullin 11a-b) ges ett rent teoretiskt exempel som illustrerar hur man kan förlita sig på sannolikheten. Om det i en avgränsad stad finns tio köttaffärer och nio av dem säljer endast kosher kött och en säljer icke-kosher, och lite kött hittas i staden, så får köttet ätas eftersom sannolikhetsprincipen godkänner det som kosher då det sannolikt kommer från en av de kosher affärerna.

Ännu en förmildrande princip är neutraliseringsprincipen. Det är förbjudet att blanda treif mat med kosher för att neutralisera den treifa maten, men om det av misstag skulle blandas i treif mat i kosher mat så är hela blandningen ändå tillåten så länge det är minst 60 gånger så mycket kosher mat som treif mat blandningen. Den treifa maten får naturligtvis inte gå att urskilja i blandningen. Denna regel kallas battel be shishim - "det neutraliseras i proportion med 1 av 60".

Detta läste jag om föregående shabat i en bok som heter "The book of jewish belief" skriven av Louis Jacobs. Tyvärr skrev han inte mycket mer om detta med förmildrande omständigheter vilket hade varit intressant att veta mer om. Men det är förvånande hur dessa principer kan vara en del av halachan. Jag hade inte velat äta kött om jag hittade det i en stad med en icke-kosher köttaffär även om det fanns hundra andra affärer som sålde kosher kött. Det blir som att spela på lotteri, risken finns ju att köttet är treif. Då borde det vara bättre att avstå och vara på den säkra sidan.

Neutraliseringsprincipen skapar också frågetecken. Till exempel om det är tillåtet att äta något med 1/60-dels treif ämne i, så borde det väl vara tillåtet att äta kosher mat tillagad i treif kastruller. För de spår av treif mat som finns kvar i en diskad kastrull kan väl knappast utgöra mer än 1/60-del av den färdiglagade maten? Spåren är ju mikroskåpiska. Men det är klart, att det är ju bara tillåtet att äta mat med 1/60-del treif i om den treifa maten hamnade där av misstag. Men om man äter mat lagad i en treif kastrull så vet man oftast om att kastrullen är treif. Då bör man undvika det om man kan. Men så skriver Jacobs också att inte all burkmat är förbjuden även om den är tillverkad utan kontroll av en rabbin. För om den förbjudna maten är mindre än 1/60-del av den kosher maten i burken så är blandningen tillåten. Han påpekar dock att mat som kan innehålla något treif så mycket som möjligt bör köpas med koshercertifikat så man vet att den verkligen är kosher. Men ändå tycker jag att det är konstigt att man får äta sådan mat med "avsikt", när det inte var av misstag som 1/60-del treif mat blandads i, som i burkmat. Varför får man då inte äta mat tillagad i treif kärl med avsikt kan man undra då.

Till sist, ett citat från boken som jag finner smått märkligt (alltså sista meningen): "Apart from the prohibition of eating untithed produce, which applies only in the Holy Land, there are no bans of plants and vegetables. Everything is assumed to be kosher unless there is a reason to declare it forbidden. For instance, when potatoes were first discovered, no one questioned that they were kosher, simply because one could think of no possible prohibition that could apply to this vegetable. However, fruit and vegetables containing worms must not be eaten until the worms have been removed."

Någon som brukar äta frukt och grönsaker med mask i innan maskarna har tagits bort? Tänkte väl inte det. Jag brukar inte äta maskätna frukter även om maskarna tagits bort, yuck! Men det är i alla fall tillåtet.
(På bilden: kosherstämplar)

20 kommentarer:

Derech sa...

"Till exempel om det är tillåtet att äta något med 1/60-dels treif ämne i, så borde det väl vara tillåtet att äta kosher mat tillagad i treif kastruller. För de spår av treif mat som finns kvar i en diskad kastrull kan väl knappast utgöra mer än 1/60-del av den färdiglagade maten? "

Jag håller med att detta är ologiskt. Det visar att halachan har brister när det gäller gränsdragning. Uppenbart ologiska gränsdragningar är också destruktiv för toraobservansen i allmänhet.

Chaya Miriam sa...

Ja det är verkligen ologiskt. Och man kanske inte känner sig lika motiverad att undvika mat lagad i treif kärl när det finns en lag som tillåter 1/60-dels treif ämne i maten. Men det finns säkert minst en förklaring till det här som till allt annat, och den skulle jag bra gärna vilja höra.

Anonym sa...

Liten förtydligande: halacha tillåter verkligen inte att man blandnar något trejf i 1/60 proportion och det är koser utan ENDAST IFALL det sker ett misstag och man råkar tappa en droppe grädde i köttfärsen. Då är det okej, OM det är mindre än 1/60. Dock om man gör det med mening är det inte ok.

Chaya Miriam sa...

Ja det var så jag resonerade också att det bara är ok om det sker av misstag. Men Jacobs skrev ju att man får äta burkmat med mindre än 1/60-dels treif ämne i och om man då vet att burkmaten innehåller treif men ändå köper den och äter den så är det inte av misstag. Samtidigt har jag fått lära mig att leta efter ett antal E-nummer, alltså färgämnen och konserveringsmedel, på burkar som kan vara animaliska produkter och alltså är treif. Ok om man råkar få i sig det av misstag, men att köpa något som man vet innehåller detta även om det är mindre än 1/60-del tycker jag verkar konstigt.

Anonym sa...

Det är ganska simpelt: församlingen tillhandahåller en kosherlista (www.jfst.se). Här listas de produkter som är kontrollerade av rabbinen och är således kosher.

Även om man läser att ingredienserna är kosher, kräver de fortfarande att fabriken är godkänd av en rabbin. Annars är produkten inte kosher. Säkerligen är 95% av alla varor på ICA i teorin kosher, men för att något ska anses kosher måste det finnas en rabbinsk-övervakning.

Anders Branderud sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Chaya Miriam sa...

Det bästa är såklart om man bara äter koshercertifierade produkter, det håller jag med om. Det finns självklart olika åsikter om man ska äta ocerifierad mat eller inte men Jacobs skriver i alla fall att det finns burkmat som inte är förbjuden även om den inte är kontrollerad av en rabbin. Det är så HAN skriver men så har han kanske inte den allra striktaste tolkningen av halachan heller. Själv använder jag kosherlistan som en vägledning till vad jag ska köpa, där finns ju också en förteckning över treifa E-nummer och annat. Men jag köper en del mat som inte står listad också efter att själv ha kollat ingredienserna. Inte det mest korrekta kanske, men det blir väldigt lite kvar att välja på om man bara ska gå efter listan. Jag tycker att man ska köpa kontrollerade produkter så mycket man kan, men om en vara inte är granskad och man vet rätt säkert att den är kosher då det är högst otroligt att den inte skulle vara det, så kan man köpa den ändå. Så ser jag det men det är ju upp till var och en att avgöra.

Simon sa...

Huruvida man bryter mot en mitsva av vilje eller trots sina bästa intentioner måste rimligen spela roll.

Huruvida något är kosher eller inte har ingen praktisk betydelse. Ingen dör av att en jude äter treif. Men om en jude håller kosher påverkar det hans förhållningssätt mot maten, mot djuren och gud, och det är väl kanske avsikten med kashrut. Om det är så och någon treif substans hamnar i maten av misstag, spelar det då någon roll? Om ingen märker det, spelar det då någon roll? Om det är av misstag, men det är bara lite, hur lite ska det vara för att det inte ska kännas, rent känslomässigt för dig? Om du gör det med flit, eller av grovt slarv, då känns det på ett annat sätt, och då skadar du den "respekt" för maten osv som du har byggt upp genom att hålla kashrut.

Av någon anledning så är captcha-frasen nedan trefi...

Chaya Miriam sa...

Absolut, om man bryter en mitsva avsiktligt eller av misstag är av största betydelse. Det är ju därför man ska försöka undvika treif så mycket man kan, för att det finns en anledning till att treif är treif. Bryter man mitsvot avsiktiligt kan man fråga sig varför man håller kosher alls, man kan inte hålla kosher bara "ibland". Då håller man inte kosher alls.

Det känns verkligen inte bra att ovetandes få i sig något treif och i efterhand få reda på att det var treif, men misstag gör ju alla. Det är ens inställning som räknas, att man har respekt för G-ds mitsvot och bryr sig om hur djuren behandlas.

Vilken fras menar du är treif? Förstår inte riktigt vad du menar med captcha.

Simon sa...

Captcha är den där bilden med förvrängda bokstäver som man måste skriva in för att visa att man inte är en robot. Och det var bokstäverna "trefi", snubblande nära ämnet för dagen.

Vad jag menar är att om man begår ett "litet" misstag så kan man ganska lätt lägga det bakom sig och inte behöva göra något åt det, men begår man ett stort misstag så är det svårare att släppa, och det kanske är så att man måste överväga hur man kan göra saker annorlunda för att undvika misstaget i framtiden. Man måste ju ha någon tröskel för vad man kan släppa och vad man måste åtgärda, annars går man under som människa. 1/60 är kanske ett rabbinskt sätt att ge oss en tumregel för det.

Jag tror man måste fråga sig vad som kan vara guds avsikt med buden. Det kan ge en idé om vad som är "acceptabel toleransnivå". Svår fråga, såklart.

Men som exempel: Filtrerat vatten. I kranvatten (åtminstone i Brooklyn, jag har ingen aning om det här är universellt) finns det mikroskopiska kräftdjur, som inte går att se med blotta ögat. I Brooklyn säljs det filtrerat kranvatten där man filtrerat ut dessa kräftdjur. Eftersom vi nu vet om dessa kräftdjur, är vi tvungna att filtrera dem, eller är det okej, eftersom vi aldrig filtrerat förr? If it was good enough for Moshe Rabbeinu...

blambi sa...

För den som är intreserad så har artscroll givit ut en mycket läsvärd bok i ämnet under titeln The Kosher Kitchen - http://www.artscroll.com/Books/kokh.html

Anonym sa...

Fyfan, jävla djurplågare ju!
Stackars djur som dör av halal och kosher!

Chaya Miriam sa...

Anonym: läs på lite innan du yttrar dig, om du tror att djur som slaktas på "vanligt" vis lider mindre. Vet du ens hur kosher slakt går till? Läs på, sen kan vi diskutera...

Eva sa...

Hej Miriam
Stå på dig, uttalandena ovan visar att din blogg behövs! Hoppas att du skriver snart igen.

Chaya Miriam sa...

Anonym: det där är inte ok. Jag raderade din kommentar eftersom jag tycker den var ett personligt påhopp (du skrev att du hatar MIG). För en saklig diskussion annars behöver du inte göra dig besvär att kommentera här. Jag förstår att det inte är någon idé att försöka resonera med någon som är så hatisk som dig, men än en gång: LÄS PÅ om kosher slakt om du nu är så intresserad av det. Det räcker inte att titta på en propagandavideo på youtube.

Jag raderar även din kommentar om död åt sionismen och Israel eftersom den inte har med ämnet att göra...

Anonym sa...

Ok, men kan inte du länka till en "trevlig" kosherslakt? Ursäkta att jag angrep dig som person, jag tycker bara inte om ritualslakt.

Anonym sa...

Jag sökte på "kosher slaughter" m.m. och det verkar bara finnas propaganda videos/bilder på hela webben. ;)

Chaya Miriam sa...

Ok, ursäkten godtas. Du måste såklart inte gilla ritualslakt, det är det ingen som har begärt. Men som jag ser det finns det ingen "trevlig slakt", så hur kan man gilla slakt överhuvudtaget? Jag tycker bara att du borde läsa på istället för att titta på bilder och videos, så kanske du får en annan mer vetenskaplig synvinkel. Rent fysiologiskt lider inte djur mer av kosher slakt än av andra metoder, faktum är att djuret förlorar medvetandet inom ett par sekunder efter snittet. Men självklart finns det bara propagandavideor på nätet, det är ju sällsynt att riktig kosher slakt filmas. Jag har själv sett en så kallad kosher-slaktvideo på youtube men det var något helt annat det. Så går inte kosher slakt till.

Så tyvärr, jag kan inte länka till någon trevlig kosherslakt eller annan trevlig slakt överhuvudtaget, för sådan finns inte. Mig veterligen finns inte heller någon video där kosher slakt utförs korrekt, jag har i varje fall ingen lust att gå igenom hundratals osmakliga filmer för att hitta en åt dig. Du kanske ska fundera på att bli vegan istället så slipper du bidra till att djur slaktas, för trevligt kan du aldrig få det till att bli.

Anonym sa...

Har försökt att inte äta kött, men det är svårt. Tror fortfarande att avlivning med bultpistol/slaktmask är skonsammare, men självklart kan jag ha fel. Adios!

Chaya Miriam sa...

Ni som har tagit bort era kommentarer efter flera veckor, fastän ni har fått svar på dem, varför gjorde ni det? Jag tycker det är synd att en del av dialogen fattas nu, för det inte är lika intressant att läsa den då.