Lyssna är viktigare än att tala

Idag började skolan igen efter en lång och för min del ledig sommar. Det är kul att göra något igen faktiskt nu när man är utvilad och redo att ta nya tag. När man jobbar eller studerar är man alltid på väg någonstans, mot ett mål. När man är ledig däremot står man bara still på samma fläck och det kan i alla fall göra mig lite rastlös i längden.

Kursstarten gick tyvärr inte så smidigt som jag hade hoppats. Jag hade inte fått något välkomstbrev så jag visste inte ens vilken grupp jag var i och vilket schema jag har, men det löste sig så småningom. När skolan slutat åkte jag till Akademibokhandeln för att köpa kurslitteraturen. Jag brukar alltid köpa böckerna första dagen på kursen för då kan man få veta först om någon bok är struken från listan så att man inte köper den i onödan. Dessvärre hade inte Akademibokhandeln en enda bok för min kurs! Jag blev förvånad, förut har jag bara kunnat gå in och hämta mina böcker direkt utan problem. Men nu var allt antingen slut eller så skulle de inte köpa in de böckerna alls. Inte någonstans i hela Stockholm. Några böcker skulle de eventuellt få in om en vecka, men vad gör det för skillnad? Då kan man lika gärna beställa från internet vilket tar ungefär lika lång tid men är mycket billigare. Problemet är bara att jag borde börja läsa idag, inte nästa vecka. Det blir besvärligt att ta igen allt som jag missar.

De som jobbar på Akademibokhandeln är förstås bra på att prata och komma med ursäkter för sin bristande service. Alltifrån att de har ett nytt datorsystem som de inte har hunnit sätta sig in i till att universitetet inte har skickat någon lista till dem på böcker för min kurs fick jag höra. Att lyssna på kundens synpunkter verkar inte vara något som de lägger någon större vikt vid. Det är synd. Jag hade ingen större nytta av att lyssna på deras bortförklaringar, däremot skulle jag ha känt mig betydligt bättre bemött om de lyssnade på vad jag hade att säga och medgav att det faktiskt är ett problem att de inte har kurslitteratur till alla studenter. De kunde ha visat att kundernas åsikter är viktiga för dem och värda att lyssna på (om de nu tycker det).

Efter den här händelsen kom jag att tänka på något som står i Talmud, nämligen att det är viktigare att kunna lyssna än att prata. Det talas så mycket om social kompetens och med det begreppet brukar folk syfta på förmågan att kunna tala, att kunna "ta för sig", kunna ta initiativ och kunna samarbeta med andra. Men att vara en god lyssnare nämns inte så ofta, fokus ligger mer på att själv kunna tala och få andra intresserade och få dem att vilja lyssna. Speciellt i grupper är det viktigt att synas och göra sig hörd. Det är såklart viktigt, men att lyssna på andra är kanske ännu viktigare i många sammanhang. Det är när någon lyssnar på mig, intresserar sig för vad jag har att säga och visar att det som jag säger är viktigt för honom/henne som jag känner mig sedd. Inte när någon bara pratar på och knappt låter mig komma till tals, eller inte ens bryr sig om vad jag har att säga. Så nog borde förmågan att lyssna på andra nämnas lite oftare när man talar om social kompetens. Personer med serviceinriktade arbeten skulle definitivt vinna på att finslipa den förmågan. Det skulle nog de flesta av oss.