Jag kan inte påstå att vi har haft tur med vilka grannar vi har fått i det här huset. De i lägenheten till höger om oss brukar spela hög musik både på dagen när man behöver studiero och på kvällen när man vill sova. De till vänster brukar inte spela musik, men de verkar ha sin egen snickarverkstad i lägenheten. De både spikar, sågar och borrar, alltid på andra sidan väggen till vårt sovrum. De brukar åtminstone inte göra det på kvällstid, men jag vill kunna ta en tupplur ibland på eftermiddagen också. Det är inget man kan räkna med här.Det går att stå ut med oväsen på veckodagarna, men på Shabat vill jag ha det tyst. Oftast är det tyst på fredagkvällen, för grannen till höger har slutat spela hög musik efter att jag ringt och klagat på dem flera gånger. Grannen till vänster har aldrig stört med hög musik - fram till igår. Vi hann göra kiddush och äta middag, men sedan var lugnet över. Jag ville läsa en stund men jag kunde inte ens koncentrera mig när jag hörde musiken. Det var så högt att jag till och med hörde vad de sjöng. På Shabat ska man ju inte använda elektriska apparater, och jag ser aldrig på TV, sitter vid datorn eller lyssnar på musik då. Det brukar vara jätteskönt att få ha det tyst och lugnt runt omkring sig för en gång skull. Då blir man rättså irriterad när grannen sätter på musik på hög volym och förstör shabatstämningen. Om det hade varit på en veckodag hade jag genast tagit min mobil och ringt till störningsjouren. Ringer man dit och anmäler att en granne stör, så skickar de ut vakter från Securitas direkt som säger till den som stör och ger den en varning. Men det var ju Shabat, och jag brukar aldrig använda telefon på Shabat. Att prata i telefon på Shabat är Shvut, en handling som inte passar in i firandet av Shabat. På veckodagarna kan vi bli stressade av alla ringande telefoner och formella samtal, men på Shabat är vi befriade från allt sådant.
Nog för att det inte passar bra in i shabatstämningen att ringa till störningsjouren och klaga på sina jobbiga grannar, men det passar sannerligen inte bra att få hela kvällen förstörd av hög musik heller. Jag väntade länge och tänkte att de kanske skulle sluta spela musik snart, men det var nog rätt dumt tänkt. Antagligen hade de fest och då skulle de ha fortsatt till långt in på natten. Jag blev alltmer irriterad och tillslut ringde jag störningsjouren ändå. De sa att de skulle skicka hit två vakter för att säga till grannarna, och efter en halvtimme blev det mycket riktigt tyst. Då önskade jag att jag hade ringt direkt, så hade jag sluppit kasta bort halva min kväll. Jag tycker att det är bättre att ringa ett enda samtal på Shabat än att tvingas lyssna på grannens musik hela Shabatkvällen, musik som man borde vara befriad ifrån den dagen. Om jag inte hade ringt och klagat så hade detta säkert inte varit den sista gången som grannen spelade hög musik heller. De skulle antagligen ha fortsatt med det varje helg. Då är det bättre att någon enstaka gång använda telefonen - istället för att få shabatstämningen förstörd av musik varje fredagkväll.
6 kommentarer:
Nu tycker jag att du är aningens enögd gällande dina grannar, du bor som jag förstår i ett studentområde och då är fester och ljud en del av livet, det får man leva med. Du kan knappast begära att dina grannar ska ha hänsyn just för att det är shabbat. Man ska ta hänsyn till sina grannar, absolut, men varför skall särskild hänsyn tas till dig? Troligtvis vet de inte ens vad shabbat är och då är det svårt för dem att veta att du kräver att de är tysta fredag och lördag. Kanske borde du istället för att ringa störningsjouren och bussa securitas på dina grannar gå över och förklara varför tystnaden är så viktig för dig på shabbat? Men nej, det skulle du ju inte våga så klart. Mycket i din blogg handlar hela tiden om att du vill att andra respekterar dig mer hela tiden (yehovas vittnen, universitetet osv), men vad sägs om att ta det första steget och acceptera och respektera din omgivning. Inse att du bor i diasporan! Du har knappast rätt att diktera villkoren utifrån judendomen, i Sverige. Det är dessutom inte så hedervärt att ta sig själv på för stort allvar, vilket du hela tiden tycks göra.
Ingen har rätt att störa sina grannar, vare sig de bor i ett studentområde eller inte, och vare sig det är Shabat eller inte. Det handlar inte om att de ska ta särskild hänsyn till mig. Jag för inte oväsen och stör dem någon av veckans dagar. Man kan faktiskt ha fest utan att störa sina grannar.
Jag ska inte behöva gå och förklara för dem att jag vill ha det tyst på Shabat, de har inte rätt att störa någon annan dag heller. Det är ju löjligt att du skriver att jag inte vågar prata med dem, det finns ju ingen anledning för mig att göra det. Poängen med att ringa till störningsjouren är ju att man får vara anonym.
Du tar dig friheten att döma mig som person, när du påstår att jag skulle vara respektlös mot min omgivning, samt ta mig själv på för stort allvar. I själva verket vet du ingenting om mig, och du kan knappast bedöma en person du aldrig har träffat utifrån en anonym blogg.
Du talar inte heller om varför jag är respektlös, bara skriver "Jehovas vittnen, universitetet osv". Vad ska det betyda? Är jag respektlös för att jag inte vill skriva tenta på Shabat, eller för att jag inte låter mig omvändas av Jehovas vittnen? Du kommer med en anklagelse helt tagen ur tomma luften.
Jag har sagt det förut men jag säger det igen: Att jag försöker följa min religions bud har ingenting med respektlöshet att göra! Jag vill inte skriva en tenta på Shabat för att vi har ett bud om att inte skriva eller göra annat arbete på Shabat. Ett bud som vi har fått från Torah, som vi har fått från Gud. Det är alltå inte för att vara respektlös mot min omgivning som jag försöker undvika tentor på Shabat. Ska det vara så svårt att förstå?! Det är nog du som är den enögde här.
Jag dikterar ingens villkor utifrån judendomen, förutom mina egna. Det är meningen att vi ska ha religionsfrihet i det här landet, man ska alltså kunna leva här oavsett vad man har för religion. Men om man försöker leva enligt sin religion så är man tydligen respektlös enligt vissa.
Men oj, nu är jag visst ute på hal is, denna kommentar blev ju på tok för allvarlig. Jag tar säkert mig själv på alldeles för stort allvar nu igen. Undrar om jag har någon heder kvar? Kanske borde starta en skämtblogg istället.
Håller med om respekten.
Jag är varken judinna, muslim eller något annat men vill ändå kunna få lugn och ro i mitt hem. Likaväl som jag inte börjar dammsuga kl 1 på natten eller vrider på stereon. Jag respekterar mina grannars lugn och ro.
Och att kunna följa sin religions bud är viktigt för troende. Om det inte handlar om att kränka andra människor så borde önskemål om detta (t ex att få slippa skriva en tenta på Shabat som judinna) tillgodoses.
Jag ser inget konstigt i detta.
Hej,
först vill jag säga att jag gillar din blogg!
Vad gäller hänsyn:
Det är så klart att du inte ska behöva skriva tenta på Shabat. Men på fredag- och lördagkvällar är det vanligt att människor (som inte iakttar shabatregler) har fest. Självklart ska man inte behöva stå ut med riktigt hög volym, inte heller med oväsen hela natten, men lite ljud från grannarna får man acceptera i ett flerbostadshus. Helt tysta ska de inte behöva vara på helgkvällarna tycker jag. Det kanske skulle funka bättre för dig att bo i villa/radhus?
/Charlotte
Om man själv är försiktig och undviker att föra oväsen som kan störa grannarna, så förväntar man sig att de ska visa samma hänsyn. Men det är klart att jag inte tror att det kan vara helt knäpptyst jämt. Det är inte heller så att jag ringer och klagar på minsta lilla, och lite dunka-dunka i bakgrunden kan jag allt tåla, även på Shabat. Men när de spelar så högt att jag hör vad artisten sjunger, som om stereon stod i min lägenhet, då är det för mycket. Det ska ingen behöva stå ut med, inte på någon av veckans dagar. Hemmet är ju den enda fristad man har, var annars ska man kunna få lugn och ro och vila sig?
Jag hade gärna bott i villa eller radhus, men hur många studenter har råd med det? Kanske i framtiden.
Tacka Gud att du har en störningsjour...det är långt ifrån alla som har.
mvh
Skicka en kommentar