
De låter så här: Barechu et Adonai hemevorach (Lovprisa Herren, den högt lovade).
Församlingen svarar: Baruch Adonai hamevorach leolam vaed (Lovad vare Herren, den högt lovade, alltid och i evighet). Detta upprepar man själv efter församlingen.
Sedan fortsätter man: Baruch ata Adonai, Elohenu melech haolam, asher bachar banu mikol haamim, venatan lanu et Torato. Baruch ata Adonai noten haTorah (Lovad vare du, Herre vår Gud, världens konung, som utvalt oss bland alla folk och gett oss sin Lära. Lovad vare du, Herre, som ger Läran).
Efter jag hade sjungit dessa brachot ställde jag mig vid sidan och lyssnade på den som läste Torah för fjärde aliyan. Jag höll i ena handtaget på Torah-rullen. När han hade läst klart tog jag ett hörn på tallit och vidrörde det stället i Torah där han hade slutat läsa. Så kysste jag det hörnet som hade vidrört Torah. Sedan var det dags för mig att sjunga den avslutande brachan.
Den lyder: Baruch ata Adonai, Elohenu melech haolam, asher natan lanu Torat emet, vechaje olam nata betochenu. Baruch ata Adonai, noten haTorah (Lovad vare du, Herre vår Gud, som gett oss sanningens Lära och i oss ingjutit det eviga livet. Lovad vare du, Herre, som ger Läran).
Så hade jag gjort klart min aliya. Jag ställde mig lite vid sidan av och lyssnade på nästa aliya innan jag gick och satte mig, så som man brukar. Efter gudstjänsten var det kiddush och det var lika trevligt som vanligt. Kort sagt kan man säga att det här var den bästa shabat på länge för mig.
(Bilden visar Torah-läsning i en synagoga.)
2 kommentarer:
Jasher koach!
Baruch tije!
Skicka en kommentar