En sevivon är en dreidel, snurra, som barn brukar spela med på Chanukka. Det finns en chanukkasång för barn på hebreiska som börjar med orden "Sevivon, sov, sov, sov", vilket betyder ungefär "dreidel, snurra, snurra, snurra". Jag tycker det är en gullig sång och hebreiskan är lätt att förstå. Den är kanske lite lång att skriva här mer här är en länk till den: http://www.gardenofsong.com/ohhanukkah.htmlVi har inga barn än så det blir inte att vi sjunger sådana sånger, utan mest bara den traditionella Maoz tsur efter att vi har tänt chanukkaljusen. Men dreidelspelet spelade vi på shabat då vi även spelade kort. Det är en bra sysselsättning på fredagkvällen om man håller shabat och inte ser på tv eller liknande. Jag hade köpt en ny dreidel från Israel tidigare och den spelade vi med. Det var bara det att på denna dreidel finns inte den hebreiska bokstaven "shin" med, istället har den bokstaven "peh". Annars brukar de ha bokstäverna nun, gimel, hei och shin, som står för frasen "nes gadol haja sham", ett stort under hände där. Alltså ett stort under hände där, i Israel. Men på den här dreideln från Israel står istället bokstäverna för "nes gadol haja po", ett stort under hände HÄR. Och det är ju självklart, att om man bor i Israel säger man att ett stort under hände här. Men det är också så att varje bokstav på dreideln står för ett ord på jiddisch som talar om vad spelaren ska göra om han/hon får upp den bokstaven. Nun står för "nit", inget, gimel står för gants, allt, hei står för halb, halva och shin står för shteln, lägg till. Man spelar om mynt, godis eller liknande och kan alltså få inget av potten, allt i potten, halva potten eller så får man lägga till i potten. Men vilket jiddisch eller hebreiskt ord står bokstaven "peh" för om man har en sådan dreidel? "Shteln" finns ju inte med på den. Jag har inte lyckats hitta något svar på detta i böcker eller på internet, så vi improviserade och tänkte att varje gång "peh" kom upp så stod det för "put". Men jag ska ta reda på svaret, kanske är det bättre att fråga någon kunnig person.
Intressant är också att dreideln har blivit en tävlingssport i USA. Major League Dreidel (MLD) som grundades i New York år 2007 anordnar dredielturneringar varje år under Chanukka. Men där tävlas det inte om vem som tar hem den största potten, utan det är den som lyckas få sin dreidel att snurra under längst tid som vinner.
Chanukka sameach!
3 kommentarer:
Kul att läsa om hur ett sånt spel fungerar. Det är lite intressant att ni spelar om mynt och liknande, inom kristendomen har det ju alltid ansetts som lite syndigt att spela om pengar! Och så är det något ni judar gör på sabbaten!
Angående sabbat, så har du skrivit att man inte ska använda elektricitet då. Hur gör ni då, tänder ni inga lampor alls? Du skrev någon gång att du lägger något metallbleck på plattorna så maten kan hållas varm, men räknas inte det att man använder el, plattorna är ju faktiskt på. Eller är det sätta på och stänga av spisen som räknas? Jag är bara lite nyfiken på hur det praktiskt går till.
Barn brukar spela om mynt, nötter, russin, godis eller liknande. Men om det är shabat spelar man inte med mynt, för pengar är ju muktse, dvs föremål som man inte ska handskas med på shabat. Inte heller ska man köpa något på shabat då detta är en vardagshandling som inte passar in i shabatstämningen. Så om det är shabat spelar man om något annat, som exempelvis godis.
Barns spel om mynt i dreidelspelet är väl inte riktigt att jämföra med den typ av spel om pengar som inom kristendomen anses vara lite syndigt. Man spelar ju inte direkt om några höga summor, vinnaren kanske vinner 10-15 kronor. Så det är ju bara på lek.
Om man håller shabat får man inte slå av och på elekticitet under shabat. Lamporna får man tända innan shabat börjar. En del har en "shabbesklocka" som släcker lamporna automatiskt när man ska gå och lägga sig så att man inte behöver sova med lamporna på. En del lampor kan man förstås låta vara på, t.ex. i badrummet annars blir det ju svårt.
Spisen sätter man också på innan shabat börjar och låter den stå på tills shabat är slut. Man får alltså använda sig av elekticitet som redan är på men man får inte slå på eller av den. Likadant får man inte göra upp eld eller släcka eld, så det är därför man tänder shabatsljusen innan shabat börjar och sedan låter dem brinna ut av sig själva.
Nu skriver jag alldeles för sent, men jag håller på att läsa igenom din blogg nu, så... :)
Små summor pengar eller stora spelade inte så stor roll i min familjs kristna tradition: innan mina far- och morföräldrar kom hem på besök skickades vi runt i hemmet för att kontrollera att inga kortlekar låg framme. Vi spelade inte om pengar, och vi spelade inte poker med kortleken, men att ens ÄGA en kortlek var lite misstänkt. Tärningar gick bra om de ingick i ett sällskapsspel, men enbart tärningar var inte bra. Man får inte riskera att förleda någon!
Mina föräldrar höll som du ju ser inte lika hårt på det, men det förekom inte ens att vi spelade om 10-öringar hemma, för små pengar leder till stora pengar...
Jag tror jag måste berätta det här för min man nu när jag tänker efter. Han kommer att roas av mina barndomsminnen. :)
Skicka en kommentar