onsdag 26 augusti 2009

Ett liv i två olika världar

På sätt och vis skulle man kunna påstå att att leva som jude i Sverige är som att leva i två olika världar som man förflyttar sig mellan då och då. Samtidigt är det en enda värld som består av de två olika världarna som aldrig går att separera från varandra helt och hållet. Den ena världen är den judiska och den andra den svenska. Jag tror att många människor från andra kulturer och religioner som bor i Sverige kan känna ungefär likadant.

När jag är i skolan till exempel är jag nästan helt och hållet i den svenska världen. Det går inte att fråga någon där vilken tid shabat börjar på fredag, diskutera olika sätt laga gefilte fish eller berätta om hur kul man hade och hur full man var på Purim. De skulle inte förstå vad jag snackade om, och ännu mindre skulle de förstå de hebreiska orden som används frekvent i samtal kring judiska ämnen. De har andra begrepp, högtider, maträtter, seder och bruk som jag själv inte kan ta del av. Jag kan aldrig till fullo delta i deras värld, men när jag befinner mig i icke-judiska sammanhang är det endast den välden jag interagerar i. Det judiska finns förstås inom mig själv, till exempel håller jag fortfarande kosher även när jag vistas i den svenska världen. Men det finns sällan någon i den svenska icke-judiska världen som jag kan dela det judiska med.

Så fort jag kliver över tröskeln till synagogan befinner jag mig i den judiska världen. Här kan jag gå fram till vem som helst och diskutera Toran, Rosh Hashana, mezuzot, alijot, kosher, brachot eller precis vad jag vill. Alla, med få undantag, förstår vad jag menar och diskuterar gärna både länge och väl. Här finns det inget som jag skulle kunna säga som ingen skulle förstå, för de flesta är ju både judar och svenskar, men insyn i både det judiska och svenska. Självklart finns den svenska världen med här också, framför allt i språket men också genom att man pratar om sådant som händer i Sverige och bara berör Sverige. Men det är det judiska som dominerar åtminstone i en synagoga. Andra ställen där man befinner sig i den judiska världen i Sverige kan vara ens eget hem, judiska vänners hem, kosherian, den judiska skolan osv. Men så fort man går ut därifrån är man tillbaka i den icke-judiska världen. Människorna runt omkring en skulle inte förstå om man frågade efter vägen till shul eller kosherian. Många vågar inte ens visa att de är judar när de är ute på stan och undviker därför att bära kipa eller judiska smycken.

Från att ha vistats i en omgivning där man helt har kunnat vara sig själv och prata med andra om vad som helst, kliver man ut i en miljö där samtalsämnena begränsas och man kanske inte ens vågar visa vem man är. Efter att ha varit en i mängden blir man plötsligt en som är annorlunda. På detta sätt är dessa situationer som två helt olika världar, även om det svenska och det judiska är integrerat i varandra och hela tiden samspelar. Jag kan tänka mig att ett liv som jude i Israel skulle se mycket annorlunda ut, då tillvaron där troligtvis blir mer enhetlig.

7 kommentarer:

Kristina sa...

Jag skäms nästan när jag läser din blogg för att du/ni inte kan visa att ni är judar.
Muslimerna, hinduerna, kristna ja alla vi som har andra religioner visar det och så känner ni att ni inte kan visa vad ni tror på.
Det är hemskt, näst intill förnedrande!
Jag blir arg och ledsen.
Så bör det inte vara i Sverige!!
Vi är ett fritt land (iaf så sägs det ju så)...

Sen, jag skulle personligen tycka det var jätte spännande att få prata med dig irl om judendomen. Ok, du har ju rätt du inte skulle kunna prata helt fritt om det utan att förklara en del saker men ändå.
Jag är jätte intresserad av religion och läst det på universitet (för ev. jobba som diakonissa).

Hoppas allt är bra! /Kristina

Chaya Miriam sa...

Du har rätt i att det på ett vis är förnedrande att inte alltid kunna visa vem man är, vad man tror på m.m. Som om det skulle vara något fel på vad man är och tror på. Men så länge det finns risker med att öppet visa sin judiska identitet blir man tvungen att ta ställning till om man vill göra det eller inte.

Just därför är detta en anonym blogg utan bild på mig. Alla som är bekanta med mig kan lista ut vem jag är utifrån det jag ändå har skrivit om mig själv. Men det finns faktiskt människor som hatar judar och som mycket väl kan läsa den här bloggen, och jag vill inte gärna att de vet vem jag är och hur jag ser ut. Då kan du kanske förstå att jag också är tveksam till att träffa en okänd människa irl som jag fått kontakt med endast via bloggen. Inget personligt, men du skulle ju kunna vara precis vem som helst.

Du får gärna maila mig eller lägga till mig på msn så kan vi diskutera där. Inte lika kul som irl men alltid något. Du kan ge mig din mailadress i så fall.

Ha det bra, Mvh /Miriam

Kristina sa...

Ja, det är så tråkigt och tyvärr så är det ju.. det finns idiotiska människor som förstör så mycket för folk som bara vill vara sig själva och för många andra.

Jag förstår ju självklart att du inte stämmer träff med vem som helst och det var som inte meningen heller att vi precis nu skulle ses hehe Utan snarare som ett allmänt konstaterande att de vore skoj bara :)

Jag gör inte det heller bara sådär :) Vem vet vem man träffar!

Jag tycker mitt arbetes slogan är bra: Vi lyckas genom samarbete.
Så hoppas jag att man alltid kan tänka för ju mer förståelse desto mer "vänskap" och glädje.

du kan maila min gmail som står med. hoppas jag. Så kan vi byta msn där.
/Kristina

Eva sa...

Hej hoppas att du fortsätter skriva lika flitigt! Jag har börjat en inre resa från hyfsat troende protestant till att närma mig judendomen. Jag har vill lära mig så mycket som möjligt innan jag tar slutlig ställning. Det är en stor hjälp att läsa din blogg.

Chaya Miriam sa...

Kristina: Jag hittar inte din mailadress så du får gärna skriva den igen.

Eva: Lycka till med lärandet. Det är bara att fråga mig om du behöver boktips. Det var kul att höra att den här bloggen är till hjälp också.

Ha det bra /Miriam

Kristina sa...

Hej!
Om jag förstått rätt så kan du trycka på mitt namn och så kommer du till en sida där det står e-mail på din vä sida.
Där ska du kunna maila mig.

Chaya Miriam sa...

Ja, men problemet är att det kommer upp en ruta som varnar mig för något nytt program som körs om jag fortsätter. Så jag vet inte om jag ska köra det eller inte. Varför ska man köra ett program för att maila? Verkar skumt.