måndag 23 mars 2009

Vardagsantisemitism

Jag trodde knappt mina öron när jag satt på rasten idag och åt min lunchmacka samt bäddrade lite i Metro. Vi hade seminarium och på 20-minutersrasten satt några kvar i salen, bland annat jag och en mindre grupp som satt och pratade. Jag lyssnade med ett halvt öra på deras konversation och hajade till när jag hörde följande:

- det luktade lödat.
- luktade det jude? (skrattar)
- ja då måste man verkligen vädra (skrattar)

Jag hörde inte vad de sa innan men jag tyckte inte att deras lilla skämt var det minsta roligt. Det var endast otrevligt att behöva höra något sådant i skolan, jag har aldrig hört något liknande där förut. Även om de kanske inte menade så mycket med det så kändes det obehagligt. Den underliggande betydelsen av skämtet är ju att judar stinker och alltså inte är trevliga. Det är bara ett sätt att uttrycka ogillande och förakt mot judar. Tänk om jag hade sagt att svenskar eller araber stinker, då hade jag nog inte blivit särskilt populär. Jag undrar bara hur människor med en sådan attityd ska kunna jobba som lärare i ett mångkulturellt samhälle där de kommer att möta alla möjliga folkslag och religioner. Tänk om de får judiska barn i sin klass, ska de vädra klassrummet då eller? Konstigt att de inte kände heller hur illa jag luktar... men det man inte vet har man inte ont av sägs det.

14 kommentarer:

Garm sa...

Hej!

Jag har följt din blogg, med stort intresse sedan en tid.

Det är tråkigt att du råkat ut för detta, bland studiekamrater.

Dessvärre är det inte ovanligt. Personligen är jag kristen som min fars familj. Min gammelfarmor såg till att jag blev döpt som spädbarn. Min mor är judinna. Eftersom jag har ett normalt nordiskt namn, så får jag kanske höra mer dylika och värre yttranden. Det otäcka med dem är att de uttalas så självklart och ingen reagerar på dem.

Jag har provocerat ibland och kommit med någon replik om att så upplever jag då inte min mor eller hennes släktingar. Varvid det blivit tyst för att sedan ivrigt förklaras att de naturligtvis inte avsåg mig eller mina släktingar.

Dessvärre börjar den gamla svenska antisemitismen komma upp till ytan i och med att den muslimska är så tydlig.

Det är ingen rolig utveckling.

Chaya Miriam sa...

Just att det uttalas så självklart och att ingen reagerar som du säger är verkligen det mest obehagliga. Ingen av de som satt brevid och hörde allt sa någonting om det, som om det var helt okej. Men om jag hade sagt så om araber, somalier, kineser eller indier till exempel tror jag inte att de hade förblivit likgiltiga, då hade jag blivit betraktad som rasist. Att öppet uttala förakt mot judar är däremot socialt accepterat, som om det vore mindre rasistiskt. Visst är det märkligt.

Anonym sa...

Hej, jag undrar om judar tror på några tecken innan messias kommer?
Din blogg är jättebra! :)

Camilla sa...

Hej Chaya Miriam!
Kom in på din blogg via Torahblogga...
Ska berätt två incidenter som utspelades här på västkusten förra veckan.
1) Jag går till bibblan och ska låna böcker, bl a om Shoah. Vid lånedisken är där två biblio-tekarier. Den ena undrar vänligt om jag skulle vara intresserad av något de har på sitt program.Njae, inte av just det här, säger jag. Vad skulle du vara intresserad av, då? undrar den andra, även hon väldigt vänlig. Ja, nåt som handlar om Israel, svarar jag leende. Nåt som är för och inte emot, alltså. Och då blir det turbulent med en gång. Snabbt matas mina böcker in,med sura miner. Tänk, så arga dessa trevliga damer blev!

Camilla sa...

Och här kommer nr 2)Frikyrkan jag är med i ska dekorera om böne-rummet. Stilen ska vara inspirerad av Israel, Jerusalem, tja våra rötter som kristna, helt enkelt. tar en israelisk flagga med mig hem för att stryka den. När den ska tillbaka måste jag bära den högt, för jag vill varken asa den i marken eller skrynkla till den. Således bärs den ut ur min lägenhet under manifestationsvis. Högt, synligt, imponerande...
På parkeringsplatsen utanför vårt hus träffar jag på en granne, bördig från Polen. Hon utbrister: Ä do JODE? (inte ens judinna, då, alltså.) Jag säger sanningen:Jag vet inte. Kanske, kanske inte. Vi vet inte var vår släkt kommer från.

Camilla sa...

(Och så tar jag upp ännu mer space. Nå, här är fortsättningen:)
Då klappar hon mig "medlidande" på axeln och säger. Dät gör inget!
Tänk, va? Jag som skulle bli superstolt om jag faktiskt var judinna. Till er faktiska judar kan jag bara säga: flytta till Eretz Yisrael! Stämningarna här i Sverige är inte alltid goda. Vem vet om de blir värre?/ Frid över Yerushalayim!

Garm sa...

Jo det är just det här med att kritik av alla andra minoriteter är rasism, men inte av judarna som trots allt befunnit sig i Norden i många generationer och är välintegrerade, och egentligen enbart ett av många samfund.

Min mor kommer från Finland och är mycket stolt över det. Hon brukar ofta citera Marsalken av Finland som sa korpralen Hitler rakt upp i ansiktet att Finland lever och dör med sina judar, trots att han var i stort behov av det tyska stödet mot Sovjetunionen. Ubder tiden vägrade Sverige tyska judar asyl.

Mamma säger att det är tur att Israel finns och vi stöder landet på de vis vi kan, men hon anser att judar behövs här med som det ljus för folken de är satta att vara.

Så länge det finns möjligheter och innan Messias kallar hem folket så bör de som kan stanna i Diasporan.

Det är egentligen inte så underligt att Israel med sin spetsteknik och kampvilja sticker i ögonen på andra folk och därmed spär på judehatet och gör det än svårare för de som lever i diasporan.

Chaya Miriam sa...

Anonym: Jag vet inte riktigt vad du menar för slags tecken innan messias kommer, men ett säkert tecken på att han har KOMMIT skulle vara att fredsriket på jorden har inletts och krig, fattigdom, svält och sjukdomar har upphört. När messias kommer ska också alla judar återvända till Israel. Men några tecken innan han kommer tror jag inte kommer synas, inte som att månen blir lila eller något för att förebåda hans ankomst. Han ska vara en vanlig människa så några övernaturliga tecken lär han inte kunna åstadkomma.

Anonym sa...

Har du märkt av någon ökad antisemitism nu sedan konflikten i Israel har blossat upp igen?

Garm sa...

Anonym sa:

"Har du märkt av någon ökad antisemitism nu sedan konflikten med Israel har blossat upp igen?"

Du behöver ju bara titta på vad som hände i Malmö, vid de två fredsdemonstartionerna israelvänner anordnade.

Eller på demonstrationen i Stockholm där Mona Sahlin, fd utrikesministern Eliasson m.fl bl.a den just nu aktuella LO-basen.

Gasa alla judar skanderades bland annat.

I Malmö kan inte judiska barn och ungdomar visa sin religionstillhörighet för då blir de uppklådda av skilkamrater.

Rabbinen är tveksam om han vågar ha koppa på sig utomhus.

Garm sa...

Det blev litet slagfel men det hoppas jag ni förlåter

Frida sa...

Hej.
Jag undrar hur du ser på kvinnosynen inom judendom? Får en kvinnan agera inom religösa utövanden t ex läsa ur koranen? Hur skiljer sig kvinnans plats inom judendomen och inom det svenska samhället?
Jag skiver ett skolarbete och vill gärna ha lite synpunkter från judinnor i sverige, jag skulle bli jätte glad om du vill svara.
Tack på förhand / Frida

Chaya Miriam sa...

Anonym: Ja jag har märkt en ökad antisemitism främst så som Garm beskriver, men inte någon som har varit riktad direkt mot mig personligen.

Frida: Synen på kvinnans roll skiljer sig mellan olika inriktningar inom judendomen. Inom ortodox judendom är kvinnans uppgift traditionellt att ta hand om hem och barn, och det religiösa är männens ansvar. I en ortodox synagoga sitter män och kvinnor separat och kvinnor får inte läsa i Torah (Koranen är muslimernas heliga bok, vår är bland andra Torahn). En anledning till det är att kvinnorna skulle kunna distrahera männen när de ber. Men en del ortodoxa kvinnor har egna kvinnogudstjänster då de läser i Torah. Kvinnor är inte ålagda att följa tidsbestämda mitsvot (bud)som att be på vissa bestämda tider, detta för att de inte kan förväntas lämna hem och barn för att be och delta i en gudstjänst. Männen däremot är förpliktigade att följa alla tidsbestämda mitsvot.

I konservativ judendom är kvinnor och män mer jämställda, men det varierar mellan olika konservativa församlingar om män och kvinnor sitter separat eller tillsammans och hur mycket kvinnan får delta i gudstjänsten. Här i Stockholms stora synagoga har vi helt egalitära gudstjänster så kvinnor får delta precis lika mycket som männen. Vi har också blandad sittning i hela synagogan.

I reformjudendomen, som är en ännu mer liberal inriktning, är män och kvinnor helt jämställda.

Hur kvinnans plats skiljer sig inom judendomen och i det sekulära svenska samhället beror på vilken inriktning av judendomen en kvinna tillhör. En ortodox kvinna kan vara mer inriktad på att ta hand om hemmet och barnen än att göra yrkeskarriär till exempel. Men många moderna ortodoxa kvinnor studerar och jobbar innan de skaffar barn. Likaväl finns det kvinnor inom konservativ och reformjudendom som väljer att vara hemmafruar, precis som det finns svenska sekulära kvinnor som gör det. Så jag tycker egentligen inte att det är någon större skillnad mellan kvinnans plats inom judendomen och inom det svenska samhället. Det varierar i olika familjer.

Rakel sa...

Usch fy sjutton vilka fördomsfulla människor det finns!! Är det något som luktar illa här så är antisemitismen!

Ni judar är det mest trevligaste folk jag någonsin har stött på!!

Kram