Följ Tzaar baalei chayim - vägra päls!

Aftonbladet publicerade nyligen en artikel om djurplågeriet på de finska pälsfarmerna. Personer har lyckats filma hur det ser ut inne på några av pälsfarmerna och en sådan video finns att se på Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6629651.ab Det är inget jag rekommenderar någon att se egentligen, själv mådde jag jättedåligt när jag såg detta. Men det är bra att det uppdagas så att folk får se hur verkligheten ser ut och var deras pälsar faktiskt kommer ifrån.

Videon avslöjar rävar inspärrade i små gallerburar, vissa utan fast mark under tassarna. Det finns knappt utrymme för djuren att vända på sig i burarna. De är stressade och några springer av och an runt i en liten cirkel, som är det enda sättet att springa på i buren. Flera av dem har infekterade ögon och blodiga sår på kroppen, eftersom de biter varandra i sin stress och frustration. De får ingen som helst vård för sina sjukdomar och skador. Det här är djur som aldrig har fått se solens ljus och aldrig kommer att få göra det. De föds och växer upp i de trånga burarna och får aldrig uppleva ett naturligt rävliv. De får aldrig känna hur det känns att springa fort över ett fält, leka med andra rävar eller jaga. Istället växer de upp i ett mörker där de tvingas till att sitta orörliga och plågade under sina korta liv. De lever i ett djurens helvete. Till sist får de sluta sina dagar genom exempelvis kvävning eller genom en elektisk chock från en elektrod som placeras i djurets anus. Det eller någon annan metod som är billig och ger den finaste pälsen. I vissa länder där de stryper djuret i en snara tar de sig inte ens tid att vänta tills djuret har dött. De börjar flå djuret där det hänger i snaran, fortfarande vid medvetande.

Det här skräckexemplet är inget undantag. Det finns inte någon pälsfarm i världen där djuren lever ett lyckligt liv, varken rävfarmer, minkfarmer eller några andra. Det finns inte någon pälsfarm där djuren får komma ut och röra på sig varje dag och bete sig naturligt, eller får veterinärvård. För sådant skulle kosta pengar, och pälsfarmarna vill ju göra så stor vinst som möjligt. Så det gäller att förvara djuren så billigt som möjligt och ta livet av dem så billigt som möjligt. Det handlar bara om att pälsar ska produceras så billigt som möjligt och då finns det inget utrymme för att minska djurens lidande.

Alla ni som köper och använder päls är ansvariga för det här. Det är på grund av ER som djuren plågas. För det är ni som skapar efterfrågan och möjliggör för pälsfarmarna att tjäna pengar på detta. Om ingen hade velat köpa päls så hade det inte funnits någon marknad och pälsfarmerna hade fått läggas ned. Så ni som har päls är medskyldiga till djurplågeriet, lika skyldiga som de som utför det med sina bara händer. Djuren plågas för att NI vill känna er fina i er päls eller andra kläder med pälsdetaljer, som jackor med pälskantade luvor.

Det finns en mitsva mot djurplågeri som gäller alla, judar som icke-judar. Den är ett av de sju noachidiska buden i Torahn, alltså de bud som G-d gav till Noah och som gäller för alla människor. Denna mitsva heter Tzaar baalei chayim - djurs lidande, och förbjuder alla former av djurplågeri. Är det enligt denna mitsva tillåtet att föda upp djur i trånga burar, låta dem bita varandra blodiga, aldrig låta dem så solen eller röra på sig och sedan tortera dem till döds? Jag skulle inte tro det! Den som bär päls gör sig skyldig till djurplågeri och går helt emot Tzaar baalei chayim. En jude som kallar sig religiös och kanske håller kosher och shabat och andra mitsvot, men som man sedan ser kommer gående i en päls till synagogan, har jag väldigt svårt att ta på allvar. Jag blir ärligt talat djupt besviken när jag ser en päls på en människa som jag respekterar. För hur kan man, som religiös, med gott samvete bryta mot en så viktig mitsva som Tzaar baalei chayim?

Nej, päls är INTE nödvändigt för människans överlevnad. Vi behöver INTE päls för att hålla oss varma på vintern. Och det är INTE etiskt försvarbart att plåga djur för att man vill se "fin" ut. Det är så onödigt. Ska djur behöva lida för att vissa personer tycker de har rätt att plåga andra varelser bara för sin egen fåfängas skull? Jag tycker inte att päls är ett dugg snyggt på människor. Det ser bara makabert ut att gå klädd i pälsar från plågade djur, och det säger en del om bäraren. Det signalerar att personen ifråga inte bryr sig om djur, utan bara tänker på sig själv. Det signalerar fåfänga, egoism och hjärtlöshet. Inga vackra egenskaper precis...

Judar flyttar från Malmö

Den senaste tiden har flera obehagliga händelser ägt rum i Skåne som knappast kan ha undgått någon. Protesterna under tennismatchen mellan Sverige och Israel, attentaten mot synagogan i Helsingborg och begravningsplatsen och attacken mot en judisk fredsdemonstration är några av dem. Antisemitismen tar sig starka uttryck i Malmö, men här i Stockholm har jag knappt märkt av den. Jag insåg inte riktigt hur illa läget är i Malmö förrän jag läste Skånskans artikelserie om den växande antisemitismen. Den finns att läsa på http://www.skanskan.se/article/20100201/MALMO/100209982/1057

Många judiska familjer väljer att flytta från Malmö för att de inte känner sig trygga där. En del flyttar till Israel, andra till Stockholm. Föräldrar oroar sig framför allt för sina barns framtid och vill inte att de ska behöva växa upp i en sådan miljö. Det finns barn som blir retade i skolan enbart för att de är judar. I en artikel kan man läsa om en pojke som blivit hotad med "vi ska halalslakta dig"! Folk blir kallade "judejävel" och en del vågar inte ens gå till synagogan av rädsla för attentat. Många vågar inte visa på något sätt att de är judar genom att bära kipa eller judiska smycken och de vågar inte alltid berätta att de är judar. Folk har blivit uppmanade att aldrig vistas på begravningsplatsen ensamma.

Det är ofattbart att detta får pågå i Sverige 2010. Om jag hade bott i Malmö hade jag flyttat så fort jag bara kunde, speciellt om jag hade barn. Tänk att varje dag behöva oroa sig för att ens barn kanske blir kallade judejävel i skolan och utsatta för hot. Eller att behöva uppmana sina barn att inte bära judiska smycken eller berätta för andra att de är judar för att de då kan råka illa ut. Jag vill inte att mina barn ska behöva växa upp med en rädsla för att visa vilka de är och inte kunna vara sig själva utan att behöva dölja något. Om man är religiös jude är det praktiskt taget omöjligt att dölja det och det ska ingen heller behöva göra. Tänk när ens barn hamnar i följande situationer:

I skolmatsalen:

-varför äter inte du kött?

- jag är vegetarian.

(Istället för: jag håller kosher.)

I skolan, torsdag eftermiddag:

- Vi ska på bio på fredag, hänger du med?

-nej jag kan inte.

-varför inte?

- öh... jag lovade att passa min lillasyster.

- men det säger du ju alltid.

-ja...

(Istället för: shabat börjar på fredag kväll. Det är min vilodag och jag använder inte pengar då.)

I skolan, under luciafirandet:

-varför är inte du med i luciatåget?

- jag har scenskräck.

(Istället för: jag firar endast judiska högtider.)

Inför Jom kippur:

- jag ska vara ledigt nästa onsdag.

-jaså, varför det?

- min hund ska opereras.

(Istället för: jag ska fira Jom kippur då.)

Under Pesach:

-Varför äter du inga mackor och bullar?

- Jag går på GI-diet denna veckan.

(Istället för: Det är Pesach nu, och då äter jag inte något med spannmål i.)

Hemma tillsammans med kompisen:

-vad är det där för något som ni har på dörrkarmen?

- det är en souvenir från Uruguay, den för tur med sig.

(Istället för: det är en mezuza, den innehåller avsnitt ur Torahn.)

Det går inte att dölja att man är jude om man lever ett judiskt liv. Om man skulle försöka ljuga i alla situationer som man möter där man behöver förklara att man lever judiskt, så skulle folk snart tycka att man beter sig väldigt konstig. Det kan aldrig hålla i längden. Dessutom vore det outhärdligt att hela tiden behöva dra påhittade historier för att dölja att man är jude. Jag vill inte att mina barn ska vara rädda för att hamna i sådana situationer och känna sig tvungna att ljuga för att de kan få problem om någon får reda på att de är judar. Jag vill att de ska kunna känna sig trygga och bli respekterade precis som de är. Det är upprörande att detta är den verklighet som många judiska familjer i Malmö och övriga Skåne lever i. Där barn får problem bara för att de är judar.

Vi förstör vår jord

I helgen var jag och såg den nya filmen Avatar på bio. Den utspelar sig i en tid när människan har förstört jorden och förbrukat alla dess resurser, och istället letar de efter nya energikällor ute i rymden. Människorna hittar en grön oförstörd planet, Pandora, som visar sig inneha stora mängder av en helt ny enegikälla som går att sälja på jorden för flera miljoner dollar per kilo. Problemet är bara att den största fyndigheten ligger precis under en by där planetens urinvånare Navi-folket bor. De är ett folk som lever i harmoni med naturen och värnar om varje djur och träd. När människorna vill skövla deras by och skog för att komma åt energikällan vägrar de förstås att flytta.

De senaste åren har det gjorts mängder av filmer med samma tema: jorden hotas av undergång på grund av människans miljöförstöring. Ta till exempel Waterworld, Day after tomorrow och 2012. Att det görs så många katastroffilmer tror jag beror på att det pratas så mycket om miljöförstöringen och hotet mot vårt klimat just nu. Det har blivit mer omdiskuterat nu än det var för några år sedan och det märks även på filmbranschen. Katastroffilmerna verkar intressera många, kanske för att de skildrar en framtid som många är oroliga för att den skulle kunna bli verklighet. Den kanske inte blir så som i filmens värld, men jorden håller på att sakta förstöras och en katastrof skulle kunna inträffa längre fram. Det är något som berör alla. Jag läste att många människor har känt sig deprimerade efter att de har sett Avatar, eftersom filmen skildrar en så perfekt oförstörd värld, medan vi själva bara förstör vår jord mer och mer. Filmen är animerad och visar otroligt vackra miljöer, växter och djur. Den är dessutom 2 timmar och 40 minuter lång vilket gör att man lever sig in i den. När man sedan går ut från biografen och ser vår egen värld med bilar, avgaser och betong önskar man nästan att man kunde ha stannat kvar på planeten Pandora.

Men istället för att drömma sig bort till fantasivärldar är det dags att vi tar vårt ansvar för jorden som vi bor på. Som det står i Talmud: "The holy blessed one took the first human and, passing before all the trees of the garden of Eden, said, 'see My works, how fine and exellent they are! All that I created, I created for you. Consider that, and do not corrupt or desolate My world; for if you corrupt it, there will be no one to set it right after you." (kohelet rabbah 1, ON 7:13)

Om vi förstör jorden finns det ingen annan som kan reparera den åt oss. När G-d skapade jorden gav han oss människor ansvaret att ta hand om den och alla djur, men istället håller vi på att förstöra den och utrotar vissa djurarter. G-d anförtrodde världen till oss men det är inte vi som har skapat den och vi äger den inte. Vi får inte göra precis vad vi vill med jorden.

Mitsvan om att bevara och ta hand om jorden heter Bal tashchit - förstör inte. Man kan hålla denna mitsva genom att inte slösa på saker, till exempel inte slänga mat, återvinna, spara på vatten och el och leva så miljövänligt som möjligt. Men även om jag och ett fåtal andra sopsorterar och åker med kollektivtrafiken istället för bil, så upphör inte miljöförstöringen. När så få personer försöker ta hand om miljön men den stora massan fortsätter att förorena luften och förstöra naturen, gör ens ansträngningar då egentligen någon skillnad? Det blir bara som en droppe i havet tyvärr när de flesta inte lever miljövänligt. Det är politikerna och beslutsfattarna som måste anstränga sig mer för att rädda vår jord. Det är ju bara de som har makten att lagstifta och åstadkomma några större förändringar. Efter klimatkonferensen i Köpenhamn som inte direkt infriade några större förhoppningar tappar jag dock alltmer tron på makthavarnas vilja att förändra. När ska de inse hur viktigt det är att sätta stopp för missbrukandet av vår jord? Snart kan det vara för sent och då är det våra barnbarnsbarn som får ta konsekvenserna. För ingen annan kommer att göra det åt oss...